Lån

Ny lag mot högkostnadskrediter

Den 1 september år 2018 så infördes en ny lag mot så kallade högkostnadskrediter, vilket omfattar alla lån och krediter som har en årlig ränta på mer än 30 procent + referensräntan, vilket idag innebär 29,5 procent. Denna lag infördes för att begränsa det belopp som låntagaren behövde betala tillbaka så att den totala kostnaden för ett lån aldrig kan bli högre än det belopp som man har lånat.

Reglering av sms lån marknaden

När IT-revolutionen tillkom och en massa storbolag slog igenom som Spotify, Skype, MissHosting vilket placerade Sverige på kartan över några av världens snabbast-växande IT-länder så innebar det även en massa oro i stora och väletablerade industrier—som självaste lånebranschen.

Företag som Skype och Spotify orsakade en massa kaos hos teleoperatörerna och skivbolagen medan företag som MissHosting öppnade vägen för nya industrier som tidigare inte fanns. För information, läs mer om Misshosting.

All denna nya innovation ledde till ett behov för en massa nya lagar och regler som behövde stiftas för att säkerställa konsumtionens säkerhet och en hälsosam samt frisk marknad att konkurrera i. När låneföretag började erbjuda smslån år 2005 så var denna låneform helt fri från regleringar vilket innebar att låneföretagen själva kunde bestämma till vilka de lånade ut och hur snabbt krediten skulle återbetalas. Låneföretagen hade även möjlighet att utnyttja fri prissättning av lånen vilket innebar att ett smslån kunde ha en årlig ränta som vida översteg 1 000 procent men även ta ut ytterligare kostnader i form av uppläggningsavgifter och administrationsavgifter. Det krävdes heller inga tillstånd för att bedriva denna verksamhet vilket gjorde att ett smslån-företag stod helt utan tillsyn vilket ledde till att många låntagare blev svårt skuldsatta.

Det skulle dröja ända fram till den 1 juli år 2014 innan det infördes nya regler och lagar för sms lån. Från och med då så krävs att alla företag som lånar ut pengar, även små lån, har tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva låneverksamhet. Det krävs också att alla låntagare anger effektiv ränta för de lån som de erbjuder till privatpersoner. Många andra regler infördes också men som egentligen hade liten påverkan på lånebolagens verksamhet. Däremot så försvann en hel del oseriösa låneaktörer från marknaden då de inte beviljades tillstånd.

Högkostnadskrediter

Den nya lagen om högkostnadskrediter infördes den 1 september år 2018 och omfattar alla lån som har en effektiv ränta på mer än 30 procent plus referensräntan, vilket innebär 29,5 procent idag. Till den kategorin hör sms lån men även en del andra krediter. Avbetalningsköp och kreditkortsköp omfattas dock inte av den nya lagen. En del lånebolag har därmed försökt att anpassa sig till den nya lagen genom att erbjuda förmånligare kreditlån där du kan få bästa kreditkontot där du bara utnyttjar så pass mycket av dina kontokrediter som du behöver för stunden.

Den nya lagen för högkostnadskrediter innebär att ett lånebolag inte får ta ut en effektiv ränta för sina lån på mer än 40 procent + referensräntan per år, vilket idag är 39,5 procent. Dock så kan lånebolagen kompensera detta genom att ta ut uppläggningsavgifter och administrationsavgifter. Den nya lagen innebär också att en låntagare inte kan betala mer än 100 procent i lånekostnader för ett lån, vilket omfattar ränta, avgifter, påminnelseavgifter och inkassoavgift. Det innebär att ett lån på 3 000 kronor aldrig kan kosta mer än 3000 i ränta, avgifter och indrivningsavgifter.

En annan ändring är att man bara kan förlänga ett lån en gång mot en kostnad. Ytterligare förlängningar av ett lån ska vara kostnadsfria.

Lagens påverkan på låntagare

Eftersom de flesta lånebolagen har anpassat sina låneprodukter efter den nya lagen så innebär den egentligen inte så stor förändring för låntagaren. Med tanke på den maximala kostnad som ett lånebolag får ta ut för ett lån så finns en risk att fler lånebolag kommer att driva in pengarna snabbare genom Kronofogden och neka amorteringsplaner framöver då ett lån efter en tid riskerar att uppnå räntetaket och kostnadstaket, vilket är en brytpunkt då lånebolagen börjar förlora pengar på sina lån.